Vår sista dag vid Airlie Beach hängde vi i lagunen, en jätte stor pool som är gratis för alla. Man får nämligen inte bada i havet här heller.. Det var stört varmt denna dagen! Gick knappt att göra något annat än att bada.
Efter lagunen besökte vi internet, köpte lite kläder och åt middag ute med två tjejer från båttrippen. När vi satt vid internet tidigare på dagen stoppade jag in min hårdisk, usb-minne och min olypus kamera i datorn, som gjorde att jag fick virus och allting försvann.. Viruset hette trojansk hast. Jag hoppas verkligen att min hårddisk kan fixas när jag kommer hem 
Jag kan inte ta några kort med min olympus heller, jag antar är memory card:et som blivit drabbat. Jag förstod inte i början varför min hårdisk inte fungerade så jag var idiotisk nog och stoppade in min hårdisk i min laptop, så nu vågar vi inte stoppa i någonting i min laptop, då skulle min laptop kunna infektera den/det. Hur som är det inte korten som är viktigast utan minnena.
Det blev en tidig kväll för oss, för att vi skulle ta flyget till Sydney dagen därefter.
maj 2, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Den 27 April
Vi at frukost, packade det sista, checkade ut, lamnade vara backpackersvaskor pa Peterpans (ett resecenter) och sedan promenerade vi med latt packning plus lite alkohol mot hamnen.
Vi skrev under lite pappersjobb innan vi klev ombord pa Wings 3 som var katamaran hette.
Vi satte segel och akte till White heaven beach, en sjuukt fin stran! Dessvarre var inte vadret pa topp men havet var anda ljusblatt. Vi badade, tog kort, gick en vandring pa on, byggde pyramider och gick i lagvattnet dar vi fick se ca tjugo Manta Rays ligga och vila.
Pa kvallen at vi middag o efterratt, kollade pa foton och filmer fran dagen, spelade kort och sallskapsspel.
28 April
Vi gick upp 7.00, at frukost och akte ivag till stora barriar revet dar vi snorklade och dok vid nio-tiden.
Hanna och jag fick gora ett testdyk! Var valdigt haftigt. Vi borjade med att lara oss att andas, hitta reglatorn (den man andas med), tomma cyklopet under vattnet med nasan, hur man tomde luft och fyllde pa med luft i sin vast (bra att kunna nar man dyker djupare eller nar man senare skall upp till ytan igen) och till sist larde vi oss nagra basic tecken.
Allt detta larde vi oss pa 15 minuter!
Sedan borjade vi sjunka sakta nerat. Vi dok totalt sju meter ner, inte jatte djupt. Men ar anda forvanad att vi fick dyka sa pass djupt utan nagon erfarenhet alls.
Efter dyket pa en timme, hoppade vi i igen och snorklade till lunch.
Efter lunch akte vi vidare till ett annat stalle dar vi snorklade annu mera till middagstid.
Hanna och jag fick en forfoljare! Det hela borjade med att en liten, avlang fisk med fargerna svart, gra och vit simmade under Hanna. Hanna far panik och forsoker fa bort fisken som simmade under henna. Jag skrattade och skrattade, det var sjukt roligt att kolla pa! Men hur mycket an Hanna sparkade eller simmade forsvann aldrig firren. Till sist simmade hon mot mig och forsoker fa fisken att forfolja mig. Jag skrattar pa tok for mycket for att kunna ta mig nagonstans och vips hade jag fisken under mig. Jag fick smatt panik och Hanna skrattar at mig istallet! Jag hade simfotter och simmar kanonfort men fisken simmar saklart snabbare. Till sist gav jag/vi upp och fisken fick folja med oss pa vara aventyr. Vi dopte fisken till lillskiten, tro det eller ej man han/hon simmade under oss under tre timmar tills vi lamnade over honom pa nagra okanda, oskyldiga snorklare fran en annan bat! Aven dem drabbades av panik och sprattlade o skrek. Taskiga som vi var, skrattade jag och Hanna hejdlost at dem andra. Till sist var det middag. Hanna och jag var forst i pa morgonen och sist i baten pa kvallen. Det var valdigt bra snorkling och dykning vid stora barriarrevet. Vi blev kompisar med ett par stora fiskar pa tva meter som foljde efter oss och simmade omkring oss. Vi sag och simmade med tre skoldpaddor, svardfiskar, blackfiskar, angels (farglad fisk med en bla rand runt hela sig, darav angel) m.m.. Kan ju inte namnet pa alla mojliga konstiga fiskar.
Efter middag at vi efterratt, kollade pa foton och filmer fran dagen.
Vi sag delfiner runt baten som fangade plankton vid batens lampor och massvis med andra stora fiskar som gjorde detsamma. Sedan bar det av till sangen.
29 April
Vi gick upp halv sju och at frukost samtidigt som vi korde mot ett nytt snorkelstalle. Hanna oc jag snorklade an en gang. Vi har blivit tillfragade varje gang ifall vi vill dyka mera. Men vi tanker lite pa pengarna och tar hellre ett dykarcertifikat i Thailand.
An en gang var korallerna fina och fargglada med fiskar overallt.
Vid elva tiden var snorkelingen slut och vi atervande hemat. Vid tolv tog vi dem sista korten och sade hej da till varandra, besattningen och baten.
/Stina
Titanic
Hanna simmar med en skoldpadda
Kaptenen fran Nya Zeeland
Kvallsmys
Jag hittade en stor dod snacka
Hanna
Lillskiten (fisken som simmade under var mage i tre timmar)
Kaptenen Hanna
Alla dessa kort har vi sjalva tagit, men vi har filmer och kort pa nar Hanna och jag dyker pa riktigt. Kanske kommer senare! Plus att jag har kort pa stora sallskapliga fiskar vi blev kompisar med, som jag rakde missa 😛
april 29, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Idag chillade jag och Hanna runt pa Cairns gator. Hanna kopte en bikini och jag en ny planbok 🙂 Under dagen badade vi i lagunen som ligger bredvid stranden, man far namligen inte bada i havet. Det ar for farligt, i vattnet kunde det finns bade krokodiler och brannmaneter.
Pa kvallen motte vi upp Cecilia och Sandra, tva svenska tjejer fran Katrineholm, som vi traffade pa Uncle Brians. Vi at fin mat pa woolshed, det ar en restaurang som blir till en bar med dansgolv pa kvallen. Vi blev valdigt matta! Vid atta-tiden var det redan fullrulle, manniskorna dansade pa borden. Vi dansade med lite innan vi gick vidare till Gilligans (vart partyhostel) och dansade loss.
Vid 23.45 var jag och Hanna tvungna att lamna dansgolvet for att hamta vara backpackers vaskor och vandra genom stadens nattliv till busshallplatsen.
00.25 gick var nattbuss mot Airlie beach, Whitsundays. Vi var inte framme forran 11.15, bussresan tog alltsa ca 11 timmar!!
Bilder fran Cairns kommer senare, har ar tva bilder fran solnedgangen i Cairns som Hanna tog.
Solnedgang. Foto: Hanna Johansson
Foto: Hanna Johansson
april 26, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
24 Apil
Från kloackan åtta på morgonen till halv nio på kvällen åkte jag och Hanna på en busstur i regnskogen. Företaget vi åkte med hette Uncle Brians.
Vi vandrade i regnskogar, badade i olika vattenfall, akte ruschkana i vattenfallen, badade i en stor sjö och åt vid varje stopp. I bussen sjöng, dansade, målade, lekte, tävlade vi och löste mindgames.
Dagen innan hade Cousin Paul sett en sju meter lång pytonorm i en av regnskogarna vi var i!
Vi fick lära oss en hel del om regnskogen/djungeln. Här kommer lite rolig fakta:
Det finns en insekt här i Australien de vill minska populationen på. Så de tog hit en groda. Men grodan är vaken på natten och insekten på dagen. Så nu har de problem med dem båda. Klantigt av dom.
Vi fick se svarta bönor som växte på ett träd. Åt man en böna, slutade man på sjukhuset i två dagar. Men bönorna är väldigt användbara i läkemedel, det är nämligen bromsmedicinen mot Aids!
Vi fick se en spindel vars nät är det starkaste i hela världen. Tackvare spindelns nät har vi kunnat åka till rymden och konstruerat skottsäkra skyddsvästar.
Cousin Paul vår chafför och guide
Världens farligaste planta, enligt Cousin Paul. Nuddar man växten, bränner det konstant i ca fyra månader
april 25, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
23 April
Vi checkade ut pa morgonen och bagav oss till stan. Vi strosade runt lite i stan och satte oss vid internet tills det var dags for lunch då vi atervande till hostlet och lagade mat. Vi bokade shuttle bus pa hostlet och vid 13.00 akte vi till flygplatsen. Pa busen kollade jag igenom att jag fatt med mig allt. Men jag kunde inte hitta mitt pass. Jag letade igenom mitt handbagage tre ggr och jag kunde verkligen inte forsta varfor jag skulle lagga mitt pass i backpackersvaskan.
Efter 45 minuter var vi framme pa flyygplatsen, dar rev jag upp hela min packning. Men mitt pass fanns inte i stora facket, botten, toppen eller i sidofacken… Jag fick lite smått panik. Annars hade jag varit förvånande lugn i bussen. Jag blev helt hundra pa att jag hade slangt mitt pass med en del broschyrer pa morgonen. Jag kom fram till att Hanna skulle ta flyget ensam till Cairns och att jag skull aka tillbaka till hostlet och ta nasta plan. Men sa fann jag mitt pass i neccesaren! Varför jag nu hade lagt mitt pass där?
Flyget var forsenat en timme och vi var inte framme i Cairns forran 8.30 pm. Flygresan tog tre timmar från Cairns. Vi fick graits bus och middag på Gilligans hostel. Gilligans är backpackers paradis. De har pool, billiga dorm, restaurang, bar och dansgolv. Det blev ingen festkväll för oss.
Sydney fran flygplanet
april 25, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
22 April
Vi åt frukost, gick till internet, förberedde lunch och gick till Peterpans (en resebyrå med massa rabatter, billigare än internet faktiskt) på George street och bokade en del aktiviteter för Cairns.
Det tog en liten tid att planera allt vad vi ville hinna med att göra här i Australien. Men till sist vid två lämnade vi resebyrån och tog ett tåg och en buss till Bondi Beach. Som hade stora vågor med många surfare och badare. Överallt kunde man se livräddare och då och då begav de sig ut för att hjälpa folk. Jag gick till deras livvakts torn och pratade med två livräddare och hälsade från Tord som är livräddare på Gotland. Förra sommaren var nämligen ett par killar från Bondi och hälsade på livräddarna i Tofta på Gotland.
Dessvärre var inte vädret på topp som det hade varit hela förmiddagen, men Hanna och jag badade självklart ändå. Första badet i Australien blev det!På kvällen åkte vi tillbaka, åt middag på hostlet, såg på film och slappade första kvällen på väldigt länge, vilket jag verkligen behövde.
Här i Aussie finns det fler Svenskar än på Nya Zeeland, vilket Hanna och jag har problem med. Vi är så vana att kunna prata om vad vi vill utan att någon förstår. Men det måste vi verkligen sluta med, innan vi gör bort oss helt.
Bästa på bussen till Bondi idag var,
Hanna: Jag förstår inte hur folk kan läsa på en buss som denna (hon syftade på en man till vänster om oss som läste ur sin bok).
Stina: Nae, inte turer som är såhär korta och intensiva.
Hanna: Va??
Stina: Ja, turer.
Hanna: Jaha!! Jag trodde du menade människor.
Hanna och jag börjar skratta massvis samtidigt som mannen till vänster om oss vänder sig mot oss och verkligen försöker dölja sitt skratt. Där satt vi tre i flera minuter och försökte sluta skratta…
När vi var på väg mot Operahuset spelade jag blinka lilla stjärna på mitt munspel samtidigt som vi gick efter två killar som såg rätt bra ut.
Jag: Stackars killar som går framför oss som måste höra mig spela blinka lilla stjärna om och om igen, vad dom måste tröttna på oss.
Hanna: Ja, tänk om de också skall till Operahuset, då kommer dom tro att vi förföljer dom hela tiden.
Jag: Aa, naj men jag kanske ska sluta.
Då vänder sig ena killen om och säger: Nej du spelar bra, fortsätt du. Typiskt nog var de svenskar!
Bondi beach
april 25, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
21 April
Vi gick upp klockan 9.00 för att äta frukost. Efter frukosten begav vi oss till sängen igenn för att sova ännu en timme. Förmiddagen tillbringade vi på hostlet. Efter lunchen gick vi till ner till hamnen för att ta en båttur. På båtturen fick vi se Operahuset och Harbour bridge från vattnet, mycket fint! Båtturen tog ca en timme. Vi åkte förbi riktigt fina hus längst vattnet där många rika bor. Efter båten träffade vi Sara (jag och Josefine flög med henne från Sverige till Nya Zeeland i September), hon jobbar på George St! George St är den finaste shoppinggatan i Sydney. När man gick in på hennes bar kände man hur man inte passade in bland alla kostymnissar och finklädda. Sara själv hade svarta skor, kjol, kavaj och en vit skjorta. Så bor hon i en riktigt fin lägenhet högst upp i ett höghus med glasfönster som väggar. Hon har det riktigt bra här må jag säga!
På kvällen gick vi till Darling harbour där det vi såt på fyrverkerier som speglade sig i vattnet. De har fyrverkerier i Sydney varje lördag.
Efter att Sara hade slutat jobba mötte vi upp henne och gick till hennes lägenhet där vi drack vitt vin och pratade bort hela natten. Tanken var att vi skulle gå ut, men vi hade det så mysigt tillsammans så det blev aldrig av.
/Stina
Hyde Park
Väntar på båten
april 23, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
20 April
Klockan 03.00 gick Hanna och jag upp och begav oss till flyget. Dessvärre fick vi ingen tidig sömn som vi planerat, det var nämligen ett par tyskar som hade förfest i vårat dorm.
07.30 lämnade vi Nya Zeeland och 8.30 landade vi i Australien (Australiensk-tid). Flyget tog tre timmar, då Australien ligger två timmar efter den Nya Zeelänska tiden.
På Sydneys flygplats mötte vi Ludvig och Jesper som var på väg till Bangkok. Vi satt och pratade med dom någon timme innan vi åkte in till stan. Det var roligt att träffa dom och höra om deras galna historier. Sedan tog vi bussen och tåget in till centrum och checkade in på Boomerang. Jag hade svårt att förstå att jag inte var på Nya Zeeland när vi kom till hostlet. För när vi kom in på hostlet första gången och såg texten Australien inskriven i början och slutet av trappan försökte jag komma på varför de hade Australien inskrivet och drog slutsatsen att Nya Zeeland hade något sammarbete med ett hostel i Australien med samma namn. Tills jag kom på att jag var i Australien när jag stod i receptionen! Då kände jag mig sjukt dum. Vi bytte om tunnare kläder och begav oss ut på Sydneys gator.
Vi åt lunch på Darling harbour, sedan traskade vi runt ett varv i Darling harbour. Det var otroligt fint, längst vattnet fanns restauranger, caféer, affärer, segelbåtar, fontäner, konstverk och parker m.m.
Efteråt tog vi en promenad till Operahuset. Väldigt stilig byggnad/konstverk med vita stenar från Skåne! Vid 18.00 blir det mörkt här. Så när vi väl var framme vid Operahuset var det mörkt och kändes som natt. Det blev en hel del foton på Harbour bridge och Operahuset innan vi gick hem igen för att köpa och laga mat.
Jesper och Ludvig
Legobitar
Hanna vid Darling Harbour
april 23, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Hanna och jag har nu varit i Auckland i tre dagar.
Under dessa dagar har vi skrivit ut flygbiljetter, shoppat, besiktat och SÅLT GIMLI, träffat Fredrik, Axel och Olle och festat.
Imorgon bitti 7.00 lämnar vi NZ!
Vi upptäckte alldeles nyss att jag inte hade någon flygbiljett från Auckland till Sydney. Vi skrämde upp varandra lite innan jag kom på att jag och Josefine bokade denna flygresan här på Nya Zeeland. Jag har nämligen bara ett papper med alla flygresor och där fanns inte Auck-Syd resan med. Efter lite letande i inkorgen fann jag flygbiljetten, så nu är allt fixat 😉
Några av mina finaste minnen från NZ:
*Alpine crossing (Fyra dagars vandring, besteg Mt Doom (2291 m))
*Rafting i Rotorua (Åkte ner för världens högsta tillåtna vattenfall att göra forsränning ner för (7 m)
*Skydive i Taupo
*Bungy i Taupo (48 m)
*Bungy i Queenstown (134 m), Tredje högsta bungyn i världen!
*Zorb i Rotorua (man sitter i en stor plastboll med vatten i och rullar ner för en backe)
*Luce (Man sitter i en lådbil och åker ner för en asvalterad bana och åker lift upp)
*Abel Tasman (En otroligt fin vandring längst stranden)
*Milford Sound (Paddlade kajak en hel dag såg pingviner och sälar)
*Dunedin (bra feststad, har pingviner och albatrossfåglar (världens största fågel).
*Baden i alla varma källor
*Snorkling
*Arbetat på en Alpackas och biodlings farm
*Ägt en bil
*Underbara resekompisar
/Stina
Skytower
I centrala Auckland
april 19, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Hanna smög in i vårt dorm på Söndags natten, efter att hennes båt hade ankrat i Wellington. Det var väldigt roligt att få se henne igen och veta att vi har en sjukt härlig månad kvar!
Efter frukosten på Måndag morgon satte vi oss i Gimli och började den elva timmars långa bilfärden mot Auckland.
Bilresan gav en hel del minnen från alla städer vi passerade och än en gång blev jag förundrad över hur fint landskapet faktiskt är här.
Bil resan gick snabbt, kommer att sakna lyssna på vår skiva som Hanna och Josefine brände ner med ynka fem låtar, som har lyssnats om och om igen under alla dessa månader. Denna skivan och en ABBA-skiva har varit den enda musikkällan i Gimli!!
Hösten är btw här, löven är gula och röda. Så nu är det ett perfekt tillfälle att resa mot varmare breddgrader 🙂
Vid nio-tiden anlände vi till sist i Auckland. Det kändes otroligt bra att mötas av Skytower. Vi träffade Fredrik, Axel och till vår förvåning Olle på kvällen. Mycket trevligt.
/Stina
Höst
april 19, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Björn var snälloch skjutsade mig till flygplatsen i morse kvart över sex:) Flygtiden till Wellington från Christchurch var 50 minuter, så klockan 8.20 landade jag, väldigt bekvämt!
Wellington är en mycket fin stad. Än så länge har jag gått runt på stan, besökt Te Papa (ett gratis museum på fem plan), gått på marknad, ätit lunch vid hamnen och just nu sitter jag på biblioteket.
Än en gång har jag tänkt ladda upp två bilder från Wellington. Men internet tillåter mig inte att göra det
Saknar min Hanna. Känner mig inte riktigt hel utan henne. Men om ett dygn kommer allt kännas väldigt mycket bättre! 🙂
/Stina
Så det får bli en gammal bild på Hanna vid Abel Tasman istället 🙂
Men nu funkade det att ladda upp bilder, så här kommer en blick av dagens Wellington!
april 15, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Efter en och en halv månad i Christchurch är det snart dags att bege sig. Är nytt rekord för mig att stanna på ett ställe såhär länge i NZ. Imorgon lämnar jag Christchurch och flyger till Wellington och på måndag kväll kommer Hanna till Wellington med båten:)
Dagen efter är tanken att Hanna och jag ska köra Gimbli hela vägen till Auckland (65 mil från Wellington) där vi ska sälja bilen.
Och slutligen på Fredag, om sex dagar tar vi flyget till Australien!
/Stina
Här kommer bilder från mitt jobb
Jag plastar in en pumphalva
Packeterade pump-halvor. En dag packeterade jag och en till dam 1600 sådana = 70 gula lådor
Smile!
Iförd i planteringskläder
Planterar blomkål, denna dagen planterade jag och en tjej 30 000 plantor. Tog ca sex timmar.
Skalar lök till Restauranger. Efter ca två timmar blev det jobbigt för ögonen 😉
Björn ser ganska liten ut ibland alla lök-lådor
Sista lastbilen med lök! Totalt har de lastat av minst 1200 ton lök.
Soluppgång på jobbet
"The grader" (a onion sizer)
april 14, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Björn och jag fick ledigt i fyra dagar över påsken. Då vi for till Nelson på bilsemester.
Vi började köra på Torsdags kväll och stannade halvvägs till Nelson. Vi övernattade i bilen vid ett vattenfall. Innan läggdags såg vi ett avsnitt av ”Fringe”, som är en helgalen serie!
Morgonen därpå åt vi frukost vid nio-tiden och körde sedan vidare mot Nelson. Vi var framme runt tolv. Innan vi träffade Hanna strosade vi runt i en suveniraffär och köpte lite saker, inte långt kvar tills man åker hem ju!
Vi körde till Hannas hostel och bokade in oss tre nätter, sedan drog vi till stranden, där vi spenderade hela dagen. Jag fick träffa Axel och Fredrik en snabbis innan de skulle köra mot färjan i Picton för att åka till Nordön. Det var skojsigt att möta dem, om ngn vecka får jag träffa dem igen. Fredrik och Axel ska nämligen vara min och Hannas resekompisar i Thailand!:D
På kvällen hade vi tänkt laga middag, men till vår besvikelse var alla mataffärer stängda.. Så det blev pizza istället.
Vi hade taggat på utgång under hela dagen, men på Hannas hostel var det tyst och tomt på folk och de pratades om att alla krogar skulle stänga vid tolv. Så det såg mörkt ut och vi funderadepå att ha en myskväll med film istället. Men vi beslöt oss ändå för att gå ner och dricka nåt glas öl/vin. Helt plötsligt kom Karoline (en svensktjej från Lidköping) med kortlek och musik. Vips så fylldes bordet och förfesten var igång:) Efter tolv lämnade vi alla hostelet och gick in på ett antal kroger och dansade en hel del. Kvällen/natten blev väldigt lyckad i slutändan! 🙂
Nästa dag gick vi upp vid tio. Duschade, åt frukost och drog till stan och shoppade. Björn hittade en hel del nya kläder, halsband och klippte sig! Riktigt så bra gick det inte för mig och Hanna, men visst hittade vi lite kläder ändå 🙂
På kvällen lagade vi en stor pastasallad med bacon. Därefter var det dags för ”Scrumpy-hands”!! Scrumpy hands = Båda händerna är fasttejpade i 1,25 liter plastflaska med 8,5 % alkoholhaltig äppel cider. Man får inte gå på toa innan man druckit upp dem båda, med andra ord inte använda sina händerna.
Hur gick det då? Björn klarade det, Hanna och jag klarade det inte. Kvällen slöt på Hostelet för oss:P Alla vi hade förfestat med kom tillbaka efter en stund. Allting hade nämligen stängt vid tolv. Vilket kändes lite bra, då hade ändå inte allt gått till spillo 🙂
Längsta dagen någonsin. Vilket inte var negativt utan positivt!
På morgonen klockan sju gick jag och Hanna upp. Varför? Ingen vet? Vi hann i vilket fall med otroligt mycket. Jag var helt säker på att det var eftermiddag när klockan var elva. Vid tolv-tiden fick jag äran att köra Gimbli till Rabbit Island som ligger 25 minuter utanför Nelson. Det går en bro ut till ön. Ön är liten med stränder, gräsplättar och skog. Där tillbringade vi (Jag, Hanna, Björn och Amos) hela eftermiddagen med att sola, bada, spela hangman, frisbee och träna på att stå på händer och hjula:) Vi lämnade ön vid fyra, vilket kändes som sju? Tillbaka till hostelet städade Hanna och jag bilen både ut och invändigt. Rensade ut alla saker och kastade en hel del. På kvällen blev det snabbmat och Monopol! Amos vann, Björn kom tvåa och jag kom trea. Sedan spelade killarna biljard och Hanna och jag förberede vår bil för att säljas på trademe. Till sist var klockan tolv och sängen väntades. Men oj vad klockan var märklig den dagen. Vilket var bra, vi hann med otroligt mycket vår (min och Björns) sista dag i Nelson.
Morgonen därefter lade Hanna och jag upp bilen på trademe. Vi fick massvis med sms och frågor. Björn, jag och Amos lämnade Nelson vid halv tio och körde mot Christchurch. På vägen dit såg vi sälar och pingviner i Kaikora längst bilvägen. Vi anlände till vår husvagn i Christchurch på eftermiddagen, vi var trötta och det blev sängen direkt efter middagen med familjen och min sista arbetsvecka här på gården väntades!
/Stina
april 13, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Jag är fortfarande kvar hos Björn. De frågade mig om jag kunde stanna tre veckor till och jobba, så jag tackade Ja.
Är väldigt bra att inte behöva betala för boende eller middag och så har jag Björn att umgås med plus familjen 🙂
Tiden går sjukt snabbt! Det är bara 21 dagar kvar tills mitt och Hannas flyg går från Auckland! Sjukt att jag varit här i sju månader snart, vart har alla dagar tagit vägen!! Stört roligt har jag haft och oj vad jag har lärt mig mycket från denna resa.
Inatt ställde vi om klockan här på Nya Zeeland till vintertid, så vi fick alltså sova en timme lägre medans ni hemma i Sverige har sommartid nu. Så nu skiljer det inte längre tolv timmar utan tio timmar… det som var så behändigt innan.
Hanna jobbar fortfarande på i Nelson på ett packhouse. Det är mycket möjligt att jag och Björn tar en bilsemester till Hanna över påsken. Är ca 80 mil att köra fram och tillbaka skulle jag kunna tro?:)
/Stina 🙂
mars 31, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
På lördag förmiddag begav vi oss (Björn och jag) iväg med hans bil. Vädret var strålande, inte ett moln så långt ögat kunde se. Vi körde i två och en halv timme till Akaroa. Vi gjorde ett lunchstopp vid en otroligt fin utsiktsplats, där man kunde se ut över hela Akaroabukten. Vägen dit var slingrig och brant.
Väl i Akaroa gick vi runt och strosade bland alla små butiker och besökte deras lilla strand. Sedan beslöt vi oss för att köra tillbaka på en annan väg, nämligen högst upp på berget som omringade staden. Körde man av vägen var det nog inte så kul längre, det var nämligen stup neråt på båda sidorna på vissa ställen.
Till sist kom vi till en sjukt fin långgrund sandstrand med perfekta vågor, där tillbringade vi hela eftermiddagen innan vi åkte tillbaka till Christchurch.
/Stina 🙂
Jag och Björn
Den lilla stranden vid Akaroa
Björn använder sina armmuskler 🙂
mars 17, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Så det var dsgs att färdas upp mot Auckland igen en sista gång, denna gång med sällskap av Ludvig. Det var dags för oss båda att lämna Nya Zeeland för att åka vidare mot Sydney. Jag kände att jag hade gjort allt jag ville göra i Nya Zeeland och att det var dags att åka vidare. Nya Zeeland är ett helt underbart land och jag har haft den bästa resan nånsin, tillsammans med Hanna och Stina som för övrigt är de bästa resekamraterna man kan tänka sig. Vi har gjort så mycket tilsammans på resan; bungyjump, skydive, forsränning, bestigit ett berg, paddlat kajak, sett pingviner, gått påä snö mitt i sommaren, legat inuti en boll och rulla nerför en kulle, grottvandring och så mycket mer. Har t.o,m ägt en bil tillsammans som haft alla tänkbara fel en bil kan ha, men den har ändå varit oss trogen och vi kommer alltid älska Gimli för det.
Ludvig och jag spenderade sista dagen i Auckland med att stänga ner bankkontot, växla till Australiensiska dollar och packa om våra väskor en sista gång innan avfärd. Dagen efter gick Ludvig upp några timmar tidigare än mig, då hans flyg gick före mitt och försvann iväg till flygplatsen. Jag åkte lite senare på dagen och satte mig på planet som skulle ta mig till Sydney! Jag hade inte väntat mig att det skulle vara så varmt som det faktiskt var. Var nog minst 30 grader när jag landade och jag gick runt i jacka. Hur som haver, tog jag mig in till Centralen för att sedan ta ett annat tåg vidare ut mot Ashfield, en liten förort till Sydney endast två tågstationer bort, där jag skulle couchsurfa hos en tjej vid namn Olivia. Hon har bott i Sydney hela sitt liv och pluggar för tillfället till läkare på universitetet. Hon bor även tillsammans med en tjej som heter Genie som pluggar/jobbar som tandläkare. Dom välkomnande mig varmt och vi inledde kvällen med att gå ut och äta tillsammans, då även en Schweizisk kille joinade oss, för att sedan gå på Comedy Club! På universitetet där hon går är det några ungdomar som sysslar med stå-upp komedi och det var hur kul som helst. Temat för kvällen var improvisationsteater, vilket jag tycker är sjukt imponeranade.
Dagen efter skulle Olivia iväg till jobbet så jag tog tåget in till Centralen för att möta upp Ludvig för att gå en tur genom stan och besöka Operahuset bland annat. Minst sagt, såg vi det alltid, och jag kunde inte låta bi att le stort när jag såg den magnifika byggnaden på andra sidan vattnet. Det kändes så overkligt. När vi väl kom fram dit hann vi knappt titta på monumentet innan en grupp på 10 asiater kom fram och sa att dom ville ta kort på oss. Innan vi hann svara varken det ena eller det andra, samlades dom runt oss och tog kort. Och inte bara ett kort, utan med 6 olika kameror. Ludvig och jag kunde inte hålla oss för skratt. Vi går senare nerför trappan och kan man tänka sig att samma sak händer igen! En ny grupp asiater som ville ta kort med både kameror och mobiler. En aning förvirrade gick vi därifrån senare och kunde inte riktigt förstå vad som hänt. Australien är ju ett västerländst land och kryllar av blonda människor, så inte kunde väl vi sticka ut så mycket?
Nog tänkt om det, gick vi vidare in i Botaniska trädgården som var hur fin som helst. Vi gick där och strosade ett tag och hörde plötsligt ett mystiskt ljud. Vi kollade upp och såg till vår förvåning en samling fladdermöss, minst 20 st som hängde där i trädet, mitt på ljusa dagen! Och dom var inte små som i Sverige, dessa var sjukt stora. Tydligen var detta helt normalt för vi upptäckte att samma företeelse verkade pågå i varenda park i hela Sydney.
Vi gick sedan vidare in i St Marys Cathedral, innan vi blev hungriga. Det blev en subway inne i parken till lunch! Vi gick sedan vidare för att gå in på mataffären och vem hittar vi inte där, om inte Karin! Hon hade landat i Sydney 3 tim tidigare. Sydney är en sjjukt stor stad, har 4 miljoner invånare och hur många affärer som helst, men trots detta lyckades vi stöta på varandra. Världen är verkligen liten. Vi kom fram till tillsammans att Australien är sjukt mycket dyrare än Nya Zeeland och gick ut från affären med mycket mindre mat än vi egentligen hade behövt. Ludvig sa att han nog inte skulle ha råd att äta på en vecka.
Vi bestämde oss senare för att gå på Akvarium för morgondagen, så det bokade vi in oss på. Sedan kom vi fram till at det nog skulle vara hög tid att åka till Bondi Beach. Med det sagt, gick vi våra skilda vägar för dagen, för att mötas upp och göra allt detta imorgon!
Cheers
Josefine
mars 15, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Jag har ännu inte skrivit någonting om Björns farm! Här har jag snart varit i två veckor och jobbat. Tiden har bara sprungit iväg!
Iaf är Björn Rosvall en kompis från Gotland som jobbar här i NZ på en farm 🙂 Han kör lastbil, traktor, jobbar vid alla möjliga maskiner och små fixar här och där. Lite små imponerad av honom må jag säga att jag är.
Mina första dagarna här fick jag jobba som trädgårdsmästare i deras trädgård. Klippte buskar, rensade ogräs och klippte gräs på en åkgräsklippare (kul var det sistnämnda).
Ett par dagar senare fick jag hjälpa till och rensa lök. Man står då vid ett rullande band där lökar och stenar kommer ner från ett lastbilsflak, där mitt jobb var att slänga ut alla stenar och lerklumpar, vilket är en hel del i vissa lass.
Så jag tjänar lite pengar här samtidigt:)
Det finns ännu en lökrensningsmaskin, det är den näst sista maskinen löken går igenom innan den kommer till sista maskinen som är packeteringsmaskinen. Har fått jobba i dessa två maskiner också. Så har jag fått sätta ihop plastlådor till blomkålen och satt fast klistmärken på alla lådor. De har även pumpor här på farmen som jag fick plasta in. Sjukt svårt! Plasten fick inte vara det minsta slapp eller bucklig.
Idag har Björn och jag rullat ihop ett långt metallstacket som de inte längre vill ha, det var ett gamalt stacket för får för länge sedan.. Sedan höll Björn i motorsågen och jag plockade upp alla hans nedsågade grenar och slängde upp dem på ett flak. Vi var klara med alltsammans till lunch. Så efter lunch fick Björn snickra ihop trälådor och plocka upp massa lök medans jag städade och omorganiserade två skjul.
Träna gör vi också! På Tisdagar springer vi mellan åtta kilometer till en mil, på Torsdagar springer vi intervall och har styrketräning och på Lördagar eller Söndagar simmar vi. Simningen var rolig men tung. Det var tråkigt att jämföra sina tider/konditionen med hur den var för 6 månader sedan, då jag simtränade klokt.
Tanken var att jag bara skulle stanna här två veckor men tiden har gått på tok för snabbt, så vi får väl se om man kan stanna här lite längre? 🙂
Måste iaf vänta här tills min nya systemkamera från Sverige anländer till Björns farm.
På kvällarna brukar vi se en halv eller bästa fall hel Star Wars film innan vi går och lägger oss. Jag har ju inte sett Star Wars innan, så det är väl på tiden:p Och ikväll såg vi precis klart femte filmen. Så imorrn blir de sista filmen, olidligt spännande!
/Stina
Redo för lökrensning! Det dammar som bara den, min svarta tröja är i slutet av dagen ljusbrun 😉
En av dessa rader fyller en lastbil med ca fem ton lök och det är ca 180 sådana rader, så ni kan ju tänka er hur mycket lök de blir.
Deras fina nyklippta trädgård som jag har klippt:)
Påväg mot Methven för att träffa Björns vänner. Där vi tillbringade helgen 🙂
Björns fina husvagn, där även jag bor just nu. Mycket mysigt har vi det!
mars 13, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Lodge in the City stod på schemat såklart när vi steg av båten och vandrade upp längs dom familiära gatorna. Det hostlet har vi ju bott på varenda gång här i staden så nog kände vi att vi ville tillbaka dit alltid. Lodge var i sitt vanliga skick, men om möjligt med ännu mer folk. Micke, Martin och Karin hade planerat att köra ”Edward Scrumyhands” som förfest inför att gå ut denna vanliga onsdag. Scrumpyhands går ut på att man tar två cider, kallade Scrumpy med 1.5 liter vardera, 8 % alkohol och tejpar fast dom runt händerna. Det går sedan ut på att dricka upp båda två innan du får använda händerna igen till något annat. Rätt brutalt om man frågar mig men oerhört att titta på som utomstående. Jag kände att jag ville spara festandet till fredag, plus att jag ännu inte hade mitt pass så skulle förmodligen inte komma in. Kvällen slutade lite hejvilt på deras håll, men det är en annan historia.
Dagen efter gick jag upp med tuppen och satte kurs mot det svenska konsolatet. Mitt pass blev ju stulet i rånet i December. Till att börja med skulle jag gå och ta passfoto och gick runt och letade efter någon slags fotoaffär eller fotobås. Efter lite frågor om vägbeskrivningar fick jag reda på att det var in på apoteket jag skulle gå. En aning förvirrad gick jag in på det helt normala apoteket och ställde frågan om man möjligen kunde ta passfoto här. Självklart kunde man göra det sa kvinnan som jobbade där, och bad mig sitta på en stol mitt inne i affären. Hon kom sedan ut med den mest oteknologiska digitalkameran jag sett, drog ner ett vitt papper på väggen bakom mig, bad mig lägga håret bakom öronen, le inte, och sedan klick!
Tacka vet jag Sverige när man åtminstone fixar sådant här på lite mer sofistikerade ställen. Man blir ju skeptisk.
Passet gick sedan lätt att fixa, men det kostar oerhört mycket – 1800 kr och det är bara tillfälligt pass, så måste skaffa nytt när jag kommer hem igen. Aj hu, men tur att det går att ordna på något sätt i allafall!
När jag sedan kom tillbaka till hostlet och slog mig ner vid det andra för att se på tv, får jag plötsligt syn på Nik som sitter och vinkar. Väldigt förvånad går jag fram för att prata och undrar vad han gör här när han sa att han skulle åka hem til England i januari. Nik är Daniels kompis, Daniel är engelsmannen jag och Hanna reste tillsammans med när vi blev rånade.
Tydligen så hade både han och Dan fått jobb här i Wellington så dom var bosatta på Lodge i åtminstone några månader till framöver. Jag satt sedan och pratade en god stund med Nik innan han skulle iväg till jobbet. Han sa att Dan var uppe på deras rum så jag gick upp dit och knackade på och nog blev han förvånad över att se mig också. Alltid kul att möta gamla bekanta såhär random i det här landet!
Helgen fortskred sig senare med fest på fredagen, lite stranden och chill på lördagen innan det nu är dags för sista kvällen här i Wellington. Imorgon hoppar jag på bussen upp mot Auckland!
Cheers
Josefine
mars 10, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Vi hade blivit så vana med den kalla luften nere i Dunedin och Christchurch att vi blev väldigt förvånande första natten framme i Nelson. Vi sov i bilen, och hade som vanligt tagit på oss alla tjocktröjor vi ägde, byxor och liknande men fann oss själva sjukt varma och var tvungna att klä av oss allt igen. Äntligen började det märkas av att vi färdats norrut!
I Nelson mötte vi dagen efter upp Fredrik och Axel som slagit sig till ro i den lilla staden och t.o.m skaffat sig jobb på ett fryslager för fisk nere i hamnen. Återföreningen till ära begav vi oss mot ”The Swedish Bakery and Café”. Såsom namnet så vackert beskriver är det just vad det är: Ett svenkt café! Lite överexalterade hittade vi pepperkakor, chokladbollar, kanelbullar och kaviarmackor bland annat och spenderade några timmar åt att njuta av allt det goda.
Resterande dagarna tillsammans i Nelson spenderade vi en heldel tid på biblioteket och Hanna var även ute och sökte jobb lite här och var. Anledningen till att jag inte gjorde det var för att jag dagen efter skulle ta båten över till Nordön, till Wellington för att senare åka vidare mot Sydney.
Till slut kom den sista frukosten tillsammans på parkbänken utanför biblioteket, där samma man gått förbi varje dag med sin hund, och varje dag stannat och pratat med oss.Det blev ett lite sorgligt farväl, då vi insåg att vi inte skulle se varandra igen på 2 ½ månad. Så länge har vi aldrig vart ifrån varandra så länge vi känt varandra i 14 års tid.
Min buss till Picton avgick vid 10-tiden på morgonen och den sista skymten jag fick av Nelson var Hanna med Pippin och i hand och kära Gimli i bakgrunden.
Väl framme vid terminalen var jag rätt tidig så satte mig och läste en stund för att fördriva tiden. Rätt vad det är hör jag någon säga ”Tjenna!”. Jag tittar upp och ser till min kanske inte jättestora förvåning; Ludvig. Den killen har en tendens att dyka upp lite överallt när man minst anar det. Han skulle ta samma båt som jag och berättade att Micke, Martin och Karin höll på att köra på färjan dom också, så vi blev ett litet kortspelade gäng på båten ändå.
Cheers
Josefine
mars 10, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Det enda vi i princip hade kvar att se av Nya Zeeland var östkusten norrut efter Christchurch.
Hanna och jag sa hejdå till Stina som skulle stanna kvar och wwoofa på Björns farm, sa hejdå till Luci som skulle vidare till Melbourne, så fortsatte jag och Hanna på egen hand upp till Kaikora. Våra holländska vänner som vi lärt känna i Dunedin var nämligen där och det skulle förmodligen vara sista gången vi skulle träffa dom här, utanför Europa åtminstone, så det var målet för dagen.
Jag hade egentligen inga stora förväntningar av det lilla samhället då det knappt syntes på kartan, men väl framme var det faktiskt riktigt helt okej! Hostlet som dom bodde på var det bästa nånsin och det med rätta. Hanna hittade en tidning där hostlet hade blivit utnämnt till ett av de tre bästa i hela världsdelen Oceanien, så nog var det inte så pjåkigt inte. Ägaren, Dave, kom från England och var hur soft som helst. Han gled mest bara omkring, satt och spela gitarr, laga tacos till alla på hostlet, bakade kakor och var med oss ute och festade. Stämningen mellan alla som bodde där var väldigt familiär och alla satt tillsamamns och åt och spelade spel, läste och allmänt chillade. Som sagt – vi gillade det skarpt.
Kvällen blev riktigt lyckad, förutom att utelivet i Kaikora kanske inte var det bästa men det gjorde inte så mycket. Det blev t.om strömavbrott på baren så det tändes levande ljus överallt, hur mysigt som helst!
Dagen efter var det dags att baka några kakor igen och några fler omgångar av President (som här har kommit att kallas: Swedish and German, ni förstår nog rangordningen), innan det var dags att säga hejdå till holländarna som skulle ta flyget till Sydney några dagar senare.
Hanna och jag stannade ytterligare en natt i Kaikora innan vi begav oss ut på den sista biten av sydön som ännu inte lilla Gimli kört på!
Cheers
Josefine
mars 9, 2012 | Kategorier: Uncategorized | Lämna en kommentar
Jag och Björn lämnade hans farm i Christchurch tidigt på Lördag morgon. För att åka och träffa hans andra kompisar. Vi var totalt tio pers i fyra bilar.
Hans kompisar kom från Sverige, Danmark, Tyskland och England. Mycket trevliga killar var de:)
Det är 40 mil att köra till Dunedin från Christchurch, tog ett litet tag. När vi var framme i Christchurch besökte vi en chockladfabrik där vi åt massor av chocklad och fick se hur allt gick till. Vi fick även se ett chockladfall, var rätt häftigt. Tyvärr fick man inte ta några kort inne i chokladfabriken.. Så har inga kort därifrån.
Vi försökte hitta ett hostel att bo på men alla hostel var fullbokade. De på i-site (informations center) sade att vi var tvungna att lämna Dunedin för att komma tillbaka en annan gång och boka hostel innan. Så en dansk kille ur vårt gäng kom på en briljant idé, och frågade tjejen i kassan vid chockladfarbriken om hon kände någon som skulle vilja tjäna 200 dollar på att tio pers sov i deras hus. Det slöt med att hon ringde till sitt studenthus som sade ja. Så var vårt boendet fixat! Jag och Björn sov dock i hans bil, som är större än Gimli haha.
Sedan gick vi till Speight, en ölfabrik i Dunedin. Först gick vi en rundtur och fick se hur allt gick till osv, sedan i slutet fick vi dricka så mycket vi kunde under en kvart. Vi hade en konstant cirkel runt baren, så fick man hälla upp sig eget glas, fanns fem olika öl sorter och en cider sort. Totalt vart det tolv glass var, jag klarade dock bara tio och ett halvt 😛
När vi kom ut därifrån var alla lagom glada. Vi gick sedan till en restaurang på Octagon (Octagon är centrumet i Dunedin, ett litet torg), samtidigt som vi år såg vi på en rugbymatch. Sedan gick vi ut, besökte ett antal barer tills vi fastnade vid den bästa baren ”Monkey bar”. Där inne är det ett väldigt stort dansgolv med en massa folk där alla dansar och DJ:n där är väldigt bra!
På morgonen åkte vi till Speight, ölfabriken. Killarna ville köpa lite suvenirer därifrån. Vi besökte ett museum i all hast och körde till the steepest street in the world. Sedan bar det ”hemåt” till Christchurch. Väl hemma vid åtta tiden åt vi några mackor och lade oss.
/Stina
sweetasbros 